Tilde har lärt sig säga nej, men hon säger inte nej som det stavas utan nääh eller näeä eller gur jag ska beskriva det. Så fort man frågar henne något så tittar vänder hon på huvudet snett neråt och säger nää. Gulligt är det men en smula frustrerande att hon inte vill något när man frågar först gången. ;)
På bilden ser ni början på Tildes nej-min. :(
Jag är på en bra plats i livet nu och mår bra. Jag tycker om mitt liv och känner mig glad och tacksam varje dag. Mina barn är två härliga ungar och jag lever ihop med den jag vill bli gammal tillsammans med.
Skolan har gett mig så oerhört mycket Jag känner att jag är på rätt stig i livet, att det är detta som är meningen. Jag lär mig nya saker och har intressanta diskussioner. Livet handlar återigen om mig. Under tre års tid har det praktiskt taget bara handlat om mina barn. Och hur mycket jag än älskar dom så är det så skönt att få vara Stina igen. Att göra något som är för min skull. Och jag har tron på mig själv att jag kommer kunna göra det jobbet riktigt bra. :) Härliga liv! Särskilt glad blir man en sån här dag då solens strålar når långt in i min lilla plugghörna. Jag känner att jag lever igen och har helt kommit ur vårens bubbla då jag knappt kom ut sängen. Tack alla som bidrar till ett gott liv!! <3
