Tänk vad man lärt känna sitt barn och dennes rörelsemönster. Direkt när hon hade fått mat inatt så kunde jag säga att detta kommer inte gå bra. Och mycket riktigt så vägrade Molly somna. Efter en timme så satt jag i sängen och gungade henne till sömns, och våga inte sluta! Sakta sakta ett steg i taget så sjunker jag ner i sängen så jag tillslut blir någorlunda liggande. Somnar till litegrann och en timme senare placerar jag henne bredvid mig i sängen och allt är frid och fröjd. Andreas väckarklocka ringde inte (eller så stängde han av den i sömnen?) så han försov sig imorse. Inge vidare. Hoppas han hann i någorlunda tid. Jag var så trött när han pratade med mig i morse och har ingen aning om vad klockan hunnit bli.
Nu sitter hon och hickar i sin babysitter. Tillfreds med livet. :)
Sover hon bredvid er nu i sängen? Går det bättre?
SvaraRaderaJo samtidigt sägs det ju svårare att vänja dem av vid tummen eftersom de alltid har tillgång till den. Fast han använder sin napp också. Jo jag tycker det funkar bra på nätterna, han har ganska lätt för att somna. Många nätter äter han bara en gång men ibland blir det upp till tre.
SvaraRadera