Igår åkte vi runt endel. Till Andreas föräldrar och på husvisning så Molly blev väckt ett x antal gånger och tenderar då att bli lite kinkig. Sagt och gjort. När vi kom hem tog det ett bra tag att få henne att sluta gråta och istället somna i min famn. Vi satt i en mörk lägenhet för Andreas var borta och hjälpte sin pappa lasta ved och jag kunde ju inte gå runt och tända utan satt som en staty tacksam för att Molly somnat.
Då ringde det på dörren och där stod en av våra vänner och Andreas barndomskompis föräldrar med en present till Molly. Dumma dumma jag stod ju bara och pratade med dom i dörröppningen. Klart jag skulle bjudit in dom på fika, men tanken fanns inte när dom var kvar, bara såfort de hade åkt. Så dum jag känner mig. Supergulligt av dem att komma förbi med present, det hade de verkligen inte behövt.
Dessa blir ju toppen sen till våren. Tack tack!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar