Bara nio dagar kvar

Nu är det ju bara nio dagar kvar tills vi vår flygresa sydväst snart är klar. Börjar verkligen längta på riktigt nu. Jag har börjat förstå att vi faktiskt snart ska åka. Jag älskar Mexico. Det är det bästa ställe jag varit på. Man ska ju såklart se nya platser i livet men Mexico är jag övertygad om att jag kommer återvända till många gånger. Just love it!

Bilden är från stranden vid Blue Village Barcelo Maya Caribe. (tagen från Fritidsresor)

Finska julstjärnor

Idag hittade jag katrinplommon i skafferiet och kom därför på att jag skulle dra igång och baka finska julstjärnor. Detta är något som vi alltid fick av farmor på julen när vi var små. Jag vet inte om det är något för dom som aldrig innan ätit det, men jag tycker dom är supergoda. Dock så var jag inte i köket när de var inne i ugne och tyvärr var en kvar för länge i vår ugn för dessa så det vart lite för välgrillade, men ändå goda. Men som sagt hade jag gärna haft dem blekare.
Här kommer iallafall receptet. Väldigt få ingredienser i dessa :)

Smördeg:
300 gram smör
5½ dl mjöl
1 tsk bakpulver
2 dl vatten

Blanda rumstempererat smör med mjölet och bakpulver. Blanda ihop till en smulig deg. Häll sedan i vatten och blanda snabbt till en slät deg. Låt degen stå kallt.

Fyllning:
250 gram kärnfria katrinplommon
3 msk socker
ca 2 dl vatten

Klipp plommonen i små strimlor, tillsätt övriga ingredienser och koka långsamt i 20 minuter. Låt smeten svalna och mixa den sedan slät med mixer.

Kavla ut degen och dela den i fyrkanter (ca 7x7 cm). Skär ett hack in mit mitten på alla fyra sidorna. I mitten ska du lägga fyllningen (jag gjorde lite tvärtom denna gång, gjorde alla stjärnor först och klickade sedan i fyllningen)och sedan vika ihop från mitten till kanten. På så vis får du en stjärna. Pensla stjärnorna med ägg och grädda i 225 grader i ca 15 minuter (Skulle alltså varit en kortare stund för mig).

Mammas lilla hjälpreda

 

Färdiga julstjärnor.

Julpyntat

Nu är allt uppe förutom granen då. Fast jag har insett att har man ett större hus så behöver man mer pynt. Så det känns aningen glest. :P

Jag älskar verkligen julen. Det är så himla mysigt. Alla ljus och allt glitter. Befarar januari då allt bara blir vintertrist. Nu är det ju underbart. Gillar vintern till en början.

Någon mer julljusstake och tomte så får man väl ge sig sen för i år. :)

Lussebullar med vit choklad

Lussebullar med vit chokladfyllning (48 stycken)

Detta behöver du:
200 gram smör
5 dl mjölk
1 paket jäst för söta degar
1 burk kesella
2 dl socker
2 msk honung
2 paket saffran (1 gram)
Ca 15 dl vetemjöl

200 g vit choklad
Socker (Ca 1-1,5 dl)
Rumstempererat smör (Jag tar mellan 150-200 gram)
Ägg till pensling
Pärlsocker

Gör så här:
Smält smör häll i mjölken och värm till ca 37grader. Häll spadet över jästen, rör i kesella, socker, honung och saffran. Blanda sen i mjölet och knåda ordentligt! spara lite till utbakning. Degen ska vara blank men inte fastna på fingret när du känner på den.
Låt jäsa under bakduk i ca 40 minuter.
Dela degen i 2 delar. Kavla ut precis som när man gör vanliga bullar.
Bred ut smör över hela degen och snåla inte!
Strö över socker och till sist river du över chokladen. Tips: Riv på den stora delen av rivjärnet och se till att chokladen är ordentligt kyld så du inte får hälften på fingrarna. Ett annat tips är att riva chokladen innan och ställ den i kylen så är det bara och strö den över degen sen.

Rulla ihop degen som vanliga bullar och placera i bullformar. Låt jäsa under 30 minuter under bakduk.
Pensla och strö över pärlsocker.
Grädda i ugn 225grader ca 5-7 min beroende på ugn.

The Secret

Jag vet inte om ni känner till The Secret. De flesta kanske hört talas om det iallafall. Eller law of attraction. Jag har ju vetat om detta med tankens kraft i ett par år, men det är inte alltid lätt att leva efter det. Dock så är det så i de perioder man väl gör det så går livet fantastiskt lätt. Alla bitar faller på plats och allt bara löser sig. Magkänslan är helt rätt bara. Där vill jag vara kvar. Jag vill vara lite i de högre vibrationerna. Där är man lycklig.

Så mitt löfte till mig själv nu är att verkligen anstränga mig för att inte låta de negativa tankarna tränga sig in. Oro, rädsla, pessimism. Jag vill inte ha det. Livet är så mycket vackrare i de rosa solglasögonen.

Det finns nämligen bara två saker som styr vilken väg vi ska gå. Den ena är kärlek och den andra är rädsla. Vilket väljer du?

Lyssna på magen och hjärtat istället för hjärnan. Den är inte så intuitiv.

Keeping busy

Jag älskar dom dagar då man har en massa att göra. Och med en massa menar jag inte hänga tvätt och dammsuga. Utan att det händer roliga saker. Den här veckan har varit sån. I måndags hade jag två möten och jag tror båda kan leda till något väldigt positivt. :)

Idag hade jag och Tina en produktvisning. Hon får beställa och sälja det så det börjar snurra för henne. Hon skulle ha en ikväll med. Jag håller tummar och tår för att allt går bra. :)

När jag kom hem väntade min kusin på mig utanför huset. Hon har ju bott i Växjö i drygt ett år. Tyvärr ska hon snart flytta härifrån igen. (Jäkla kärlek, kunde den inte finnas på hemmaplan istället?! ;) ) Hon är bara en sån positiv och levnadsglad människa. Finns inte många som hon. Fantastiskt. Så ska jag med bli. ;)

Fotoförbud i landsting

Det är tydligen fotoförbud i Kronobergs landsting. Föräldrar måste begära tillstånd för att fotografera sina nyfödda bebisar. Jag är med på att det rent allmänt inte ska fotas på sjukhus och att man inte vill bli med på nån annan människas bild när man är inlagd. Med förlossning och bb borde ju alltid vara ett undantag. Man vill ju få dokumentera det stora ögonblicket i sitt liv. Och inte bara få fota sin bebis då utan sitt rum, föräldrarna, tavlan osv.

Lite pyntat

Nu har barnens gran blivit klädd med kulor. Bara lite glitter kvar. :)

Favoritsyssla

Tänk om jag vore likadan. Vilken lyx för Andreas isåfall. ;) Molly leker diska och jag sätter snören på alla deras små julkulor som vi snart ska klä barnens lilla julgran med. :)

Kan själv

Så går det när man Har barn som kan själv och man tittar bort för en sekund. ;)

Trotsiga underbara unge

Molly ville inte åka vagn hem från dagis idag. Hon ville inte heller gå. Hon ville helst ha någon av dom fina barncyklarna som stod parkerade utanför dagis. Men dom är ju inte hennes. Men hon vägrade gå. Så det slutade med en gallskrikande unge i vagnen hela vägen hem. Tack och lov för syskonvagn. Vad hade man annars tagit sig till? Det är väl bra att hon är trygg nog att trotsa och bete sig även om öronen blir trötta ibland.

Födelsedagspresenter, julklappar och fars dag

Idag har jag skickat in bilder för framkallning. Molly ska nämligen få ett fotoalbum i födelsedagspresent. Ska köpa ett sånt enkelt som rymmer många bilder i plastfickor. Så den tål hennes behandling. :P Hon älskar ju att titta på bilder. Det är kort på henne, Tilde, oss, släkten osv. Det är en av presenterna hon får innan vi åker till Mexico. Kanske kan roa henne på flyget. :P
Skickade också efter julkort så vi får dom i god tid innan vi ska åka bort.
Imorrn blir det en sväng till Samarkand. Ska leta presenter till alla. Andreas måste ju få något av kidsen med på söndag. :)

Mediumbesök

Det var ett år sen jag träffade Ulrika förra, och nu när Madde var och hälsade på var vi där igen. Så häftigt är det! Hon jobbar med medial rådgivning och kommer med mycket tips på hur man kan tänka och vad man ska ta med sig och så. Jag tycker hon är jätteduktig. Och man går jämt därifrån starkare och så peppad på livet. :)

Jag tycker alla (som tror, ni skeptiska kan ju stanna hemma) ska gå en gång om året iallafall. Hon kan hjälpa till och göra livet ännu bättre än annars.

En fantastisk människa är vad hon är. All cred till dig Ulrika :)

Hennes blogg hittar ni här. Där finns även kontaktuppgifter om någon i Växjötrakten bestämmer sig för att göra ett försök :)

Gravid? Nej nej

Haha jag ser att jag har kvar gadgeten som räknar ner och nu säger att min bebis anländer om 178 dagar. :P Nej jag är inte gravid igen. haha.. Nu är jag nog klar med den biten av mitt liv. Men man ska väl aldrig säga aldrig. Men inte på en fem år iaf :P

Undra om man nånsin kommer känna sig helt klar med bebisar eller om det är något inbyggt i kvinnan att undra om hon kommer få vara gravid igen, känna barnet i sin mage, föda det och sen ha sin lilla lilla bebis hos sig. För det är ju helt fantastiskt! Men nu har jag de två barn jag alltid drömt om. Mina underbara perfekta döttrar :) Jag älskar er så otroligt mycket så det värker i hjärtat!

Stolta storasyster

Busa lite med varandra!

Nystart

Kanske dags för en nystart på bloggen. Visst har jag sagt det innan? Jag vill ju verkligen hinna blogga, men det är ju alltid något som ska göras. Men nu ska jag försöka kläcka ur mig iaf ett inlägg om dagen. :)

Komma igång

Jag börjar komma igång lite med aloeveraförsäljningen nu. Det känns roligt. Jag önskar att alla kunde förstå nyttan med denna otroliga grönsak. Jag gillar verkligen alla produkterna som jag testat. Drycken har gjort mig piggare men jag behöver mycket mer tid för att utvärdera. Men det är ju fantastiskt när man vaknar en dag och känner sig full av energi trots få timmar med sömn.

Dagens produkt

Idag har jag valt Forevers flytande tvål till dagens produkt. Den är dryg och skonsam och kan användas av hela familjen. Den går tom att tvätta ansiktet med och även använda till intimtvätt.

Jag använder denna till ansiktet morgon och kväll. Behöver bara en liten ärta så den kommer ju räcka oerhört länge. Tycker att jag känner mig så fräsch och frisk av den. Den löddrar upp bra och det gillar jag jämfört med många andra produkter som mer blir som en hinna. 169 kr kostar tvålen och det är hela 473 ml i förpackningen.

Aloe Vera

Jag tror ju att det finns en mening med allt. Ibland öppnar sig dörrar med möjligheter och då tycker jag att man ska ta dom. Nyligen kom jag i kontakt med en tjej i min gamla föräldragrupp som säljer aloe Vera produkter från Forever Living Products. Jag var på produktvisning i onsdags och idag var hon här och informerade om hur man går till väga för att bli återförsäljare och ev starta ett eget nätverk. Magkänslan är helt rätt. Jag tycker detta känns jättekul. Ett bra extraknäck liksom. Hon själv har sagt upp sig från sitt jobb för att försörja sig på detta. Det är i nuläget inget jag funderar på men man vet ju aldrig vilka möjligheter som kommer framöver. Hur mycket jobb man vill lägga på det.

Det jobbiga är att köpa den startboxen för 4800 kr men jag känner andra som sålt produkterna snabbt så de har fått igen pengarna.

Spännande och roligt att göra något annat att göra än att bara vara mamma. :)

Bok efterlysning

Skulle vilja få tag i en av mina favoritböcker som barn. "Här ska nu bli andra bullar" av Gunilla Hansson. Den handlar om en flicka som är och hälsar på hos sin morfar. Med sig har hon sitt gosedjur Katten Korven. Hennes morfar påminner så mycket om min egen. Jag vill ha tag i denna boken men har inte lyckats hitta den. Nån som har något tips?

Alla dessa underbara människor

Tänk vad många fina människor man har i sitt liv. Fantastiska som får en att skratta och må bra. Man borde berätta för alla sina vänner och sin familj hur mycket de betyder. Det är man dålig på. Men ni som ingår i denna grupp tror jag vet om det. Jag tycker så mycket om er allihop. Ni som får mig att må bra och gör mig till en bättre människa. :) Puss och kram till alla varma underbara härliga vänner i världen.

Halsfluss

För första gången i mitt liv har jag halsfluss. Usch så smärtsamt. Har aldrig haft så ont i halsen. Innan i veckan så kunde jag inte äta och knappt dricka ens vatten på 48 timmar. Sen var jag hos läkarn och fick då tipset om dubbel dos Diclofenac. Då gick det under de bästa timmarna att äta något. Så fruktansvärt smärtsamt att svälja ju. Febern stannade i 4 dagar innan den gav sig. Nu äter jag och Molly antibiotika och är på bättringsväg. Förhoppningsvis smittar jag iaf inte nu när jag ätit penicillin i 72 timmar. Men ar fortfarande väldigt ont i halsen. Går som sagt på dubbel dos Diclofenac och full dos Alvedon.

Jag vill aldrig mer har halsfluss. Det är hemskt. Hoppas jag kommer klara mig i 28 år till nu som innan. Men det gör man nog inte när barnen ska gå på dagis. :(

Skattepengarna ska spenderas

Var på citygross idag. Kaos på parkeringen. Gud va folk det var som skulle göra av med sina skattepengar på I11. Själv åkte de mesta in på sparkontot. 1200 kr har gått till läkarbesök och mediciner denna vecka. Sjukt mycket pengar. Så tråkigt.

Helt plötsligt gick det lätt :)

Visserligen ligger hon på en kudde och det kanske blir lite lättare då? Vi har varit jättedåliga på att träna henne. Men nu gör hon det ändå. Håller upp huvudet. :)

Danoninoreklamen

Ett av mina reklamhatobjekt just nu är Danoninoreklamen. Den då en mamma sitter i lekparken och plockar fram yoghurt till sina barn och mamman bredvid bara sågar henne för att hon ger "godis" till sitt barn. En viktigpetter som inte kan hålla saker för dig själv. Såna människor tycker jag inte om. :P

Förlossningen

Varning för lång och detaljerad text o
Du är känslig för sånt. :P

Då kan vi dra historien om när vår älskade Tilde kom till världen.

Den 3 maj vaknade jag vid fyra på morgonen och det kändes som det kommer ut något. Kanske slemproppen tänkte jag. Ska jag gå upp och titta? Nä för då är det nog inget. Jag vänder mig om i sängen och jo nu känns det ännu mer som att det är något som läcker lite. Reser mig upp för att gå upp på toaletten och då rinner det längs med benen. Jag blir alldeles skakig och går in och väcker Andreas och berättar att vattnet gått. Lägger mig bredvid honom en stund och darrar i hela kroppen. Varför vet jag inte. Nervositet kanske? Tänk nu ska vi äntligen träffa vår bebis. Kanske är vi föräldrar vid lunchtid? Värkarna börjar komma med ganska långt mellanrum. Men ändå ska vi ju åka in eftersom vattnet gått och bebisen aldrig varit fixerad.

Vi äter frukost och väcker så sent som möjligt Molly. Vid 6 ringer vi Andreas föräldrar och säger att vi kommer med Molly.

När vi kommer till förlossningen får vi sitta och vänta ganska länge utanför. Många barn som ska komma till världen tydligen. Lagom mysigt när man väl reser sig upp sen. Sitter ju med en stor handduk i byxorna. Den blir helt nerdränkt i fostervatten så den är bara att kasta på toaletten såfort vi kommit in.

Dom känner hur bebisen ligger och det är högt upp i magen. Dom är osäkra på om det är huvudet eller rumpan som är neråt så en annan barnmorska kommer och känner. Inte hon heller är säker så överläkare Hurtig kommer in och känner och tittar med ultraljud. Tack och lov är det huvudet som är neråt. Vill ju inte bli snittad! Eftersom bebisen inte ens är ruckbar utan rörlig i magen och vattnet gått så får jag bara ligga ner. Värkarna som fanns innan har stannat av och jag blir inlagd på bb i väntan på att något ska hända. Får bara kliva upp när jag ska gå på toaletten och då ska dom lyssna på barnet efteråt. Timmarna går och inget händer. Andreas åker och fixar lite saker på jobbet och hämtar sedan Molly. Kvällen kommer och värkarna börjar komma med 15-30 minuters mellanrum. Andreas får ju inte sova på bb för det är fullt så han sover hemma med mobilen på ifall han måste dra iväg snabbt. Molly sover hos sin farmor och farfar. Jag är jättetrött efter att sovit dåligt och varit vaken sen 4 och känner när klockan börjar bli 21 att jag inte orkar att förlossningen då ska dra igång. Får bricanyl för att stanna av värkarna och en sämntablett. Bricanylen brukar ha effekt i 4-5 timmar säger dom så lite vila borde jag hinna få. Morgonen kommer och inga värkar. Dom försvann. Bricanylen har gjort mig alldeles darrig. Så obehagligt!

Jag tappar modet att detta ska gå vägen. Varför kommer inga värkar? Hur länge ska jag behöva vara ifrån Molly? Bryter ihop lite smått, men blir peppad av en barnmorska. Hon övertygar mig om att allt kommer gå så bra. Jag är rädd för att bli igångsatt men vill ju samtidigt att det ska bli så fort som möjligt. Vid lunch beslutas det att jag ska sättas igång för nu har vi väntat tillräckligt länge. Av tappen är det bara ca 0,5 cm kvar och jag är öppen 1,5 cm. Då passar det med en ballong som trycker på som barnets huvud. Dom sätter upp den och fyller den. När den åker ut så är jag öppen 4 cm. Detta händer ca 1 timme senare.

Då blir vi flyttade till förlossningen. Värkarna är fortfarande inte igång så jag ska få dropp. Min barnmorska hette Maria och med henne var en undersköterska och två studenter.

Klockan 15 satte de droppet och värkstart var 15.10. Värkarna blev snabb jobbiga och jag fick lustgas. Ville ha epidural, men dom sa att jag måste få etablerade värkar först. Enligt min journal hade jag dessa vid 15.25. 16.00 hade jag så ont så jag kände att jag klarar inte mer. Jag dör! De beställer epidural. Jag är öppen 5 cm. Kan inte narkosläkaren bara komma?! Andreas håller mig i handen genom alla värkar och jag försöker att verkligen fokusera på andningen. Det gör så ont. Jag ska aldrig mer göra det här bestämmer jag mig för. :P

Lite senare ska de sätta en skalpelektrod på barnets huvud. Jag får en värk och hon håller fortfarande kvar handen då. Varför gör hon så? Jag blor nästan förbannad. Hör att hon säger "huvudet står precis i öppningen". Vad betyder det? Är det nära? Nästa värk känner jag hur bebisen liksom snurras ut. Huvudet är ute. Dom säger åt mig att andas. Denna gången lyssnar jag (det gjorde jag inte med Molly). Nästa värk kommer hela kroppen ut. Jag hör hur mitt barn skriker. Får upp henne på bröstet. Frågar vad det blev och får veta att jag fått en till dotter. Fantastiskt! Hon är alldeles kladdig precis som Molly var. Har i efterhand läst att barn som kommer lite tidigt har mycket fosterfett och fullgångna har det inte. Tilde föddes enligt sjukhuset i vecka 37+2. Enligt mig 38+5.

Hon föddes den 4 maj 16.25. Vägde 3086 gram och var 47,5 cm lång. Epiduralen som beställts 25 minuter tidigare avbeställdes. Personalen hann inte på med skyddskläder och alla vart nog lite förvånade när hon kom så snabbt. Jag var lättad. Utanför såg vi alla tjejer som sprang vårruset utanför. Jag hade gjort mitt egna maraton.

Precis som förra gången tycker jag att det är så smärtsamt och vidrigt när jag är mitt uppe i förlossningen och efteråt så känns det så häftigt och en upplevelse jag absolut inte vill vara utan.

Denna gången vågade jag nog vara med mer så jag känner att jag har bättre koll. Andreas var ett sånt stöd och jag hade aldrig klarat det utan honom. Han fanns där hela tiden och höll min hand och berättade för mig hur duktig jag var och det fick mig att klara att gå vidare.

Nu har jag min underbara familj. Jag har alltid önskat mig två flickor precis som min lillasyster och jag. Så min dröm har blivit uppfylld. :)

Såklart bebis är här

Har inte bloggat på länge. Borde väl sätta igång igen.

Fick frågan om bebisen kommit. Och såklart att hon har det. Vår Tilde föddes den 4 maj. Hon mätte då 47,5 cm och vägde 3086 gram. Nu är hon nästan fyra veckor och är världens snällaste bebis. Snällare finns inte. Och tänk att kärleken räcker till gott och väl till båda. Molly älskar sin lillasyster och vill hela tiden pussa och klappa. Jag ska sen lägga ut min förlossningsberättelse.

Men nu ska vi fira mors dag och Andreas födelsedag ska förberedas. Jag fick baden baden stolar till altanen av mina fina flickor (eller är det från mannen?).

Trött på detta

Nu är jag trött på att vara gravid. Får inte sova på nätterna, har ont och mår illa. Börjar mentalt ställa in mig på förlossningen nu. Förra gången visste man inte alls vad det handlade om. Den här gången har man ju en liten aning även om jag är helt säker på att smärtan kommer hoppa upp och ge mig mig en ordentlig käftsmäll och jag kommer tänka "var det såhär ont det gjorde?". För jag minns inte alls känslan av något sen sist. Jag minns bara att det gjorde sjukt ont. Jag kunde inte ligga still i den där sängen och bara sög in lustgasen allt jag kunde. Denna gång ska jag försöka fokusera mer på andning och avslappning. Det är lätt att säga det nu, men hur kommer det funka i verkligheten? Detta kanske är min sista förlossning och jag vill att det ska bli en positiv upplevelse. För slutresultatet är ju fantastiskt. Om bebisen föds på samma dag enligt mensen räknat som Molly föds "han" den 8 maj. Jag tror det. :) Nästa helg drar jag igång med hallonbladste. :)

Sjukstuga

Nu är det bara Andreas som är frisk. Jag mår piss. Huvudet dunkar och halsen kliar och gör ont. Vaknade för typ en timme sen av att Molly låg och flåsade bredvid mig i sängen. Het som en liten kamin. Tempen visade 39,2 och i normala fall brukar hon ligga på 36,5 ungefär. Stackars liten. Hon blev ju dålig förra veckan sen i helgen var hon feberfri. Hosta och snor fanns fortfarande, men det kan ju stanna länge. Igårkväll fick hon feber igen och nu är det fortfarande som det är. Har just pratat med barnakuten. Dom sa att vi skulle avvakta och se. Tills vidare ska jag byta matmålen mot välling.

Nä nu vill jag att vi ska vara friska. Denna vinter måste vara högsäsong på barnakuten och sjukvårdsupplysningen. Så mycket som går hela tiden.

Nattstrul

Molly sover så oroligt på nätterna nu. Ligger och försöker få henne att somna om i sin egen säng och har så gjort i 1,5 timme nu. Kan inte ungen bara somna. Jag orkar inte med att vara uppe på nätterna. Blä för detta. Hur många år håller barn på såhär egentligen?

Barnvakt fixad

Nu är det nästan helg. Andreas jobbar imorrn med så det är inte riktigt helg förrän han slutar. Imorrnkväll ska vi gå ut och äta och på bio. Sen åker vi hem och får sova hela natten och morgonen för Molly är hos sin farmor och farfar. Ska bli skönt att få lite ensamtid med varann. Vi måste bli bättre på det. Bara vid tre tillfällen har vi varit själva en stund sen Molly föddes. En gång har hon sovit borta. Det är nog rekordlite. Nästa bebis kommer det bli mer med. Man måste vårda förhållandet med om man ska vara de bästa föräldrarna man kan.

70 procent

Så mycket är gjort av graviditeten. Ska bli skönt när man sen fixat det även om det (iallafall än så länge) finns en mysfaktor i att vara gravid. Kanske är det vetskapen om att detta kan vara sista gången jag har en bebis i magen. Man ska ju aldrig säga aldrig men två är ju rätt lagom.

Men nu längtar jag till våren, flytten och bebis. Snart är allt det klart. Bara 30 procent kvar. :P

Tillägg i färgdiskussionen

Fick nyss en fråga om jag tycker det är okej att klä en flicka i ljusblått och en pojke i rosa. Självklart är det okej. Alla gör som de själva vill. När barnen själva får en vilja så tycker jag man ska anpassa sig efter detta men fram tills dess är det helt upp till föräldrarna hur de vill klä sina barn. Jag skulle inte klä min flicka i "pojkkläder" och tvärtom. Men jag bryr mig verkligen inte hur andra gör. Alla gör som dom själva vill. Vi måste ju kunna acceptera alla stilar och val. Jag kan känna att jag inte är politisk korrekt i mina val och att det då ska vara mer "förbjudet". Men som jag sa innan. Jag vill bli accepterad för att jag klär mina barn i det klassiska eller vad man ska säga. Och jag anser att man ska respektera andras val oavsett om det är vad man själv skulle göra eller inte. Något som inte är okej är att tvinga på eller inte tillåta barn som har en egen vilja sin egen stil bara för att man själv inte håller med dom. Nä jag tycker alla ska få göra precis som de själva vill. Vilken underbar värld där folk slutar döma varann efter det yttre. :)

Färg spelar roll

Jag vet att jag provocerar många när jag vill ha rosa på flicka och blått på pojke. Jag tycker det spelar roll för mig. Jag tycker det är så gulligt så jag kan smälla av. Neutralt är inte lika mycket min grej. En gång fick jag köpa söta små flickkläder i storlek 50-56. Denna gång kanske det blir enda gången jag får köpa söta små pojkkläder i samma storlek. Jag är pastellig. Jag älskar främst rosa men även ljusblått är fint. Jag vill inte springa i affärer det första jag gör när bebisen är född och jag vill inte att andra ska köpa till mig. Jag vill själv välja och vraka bland dessa bedårande små kläder. Det är mitt val. Jag säger inget till den som kör på det neutrala och därför så vill jag få vara den som får ha ogenustänket i kläder på min nyfödda bebis. Jag lovar att det inte är något som barnet kommer ta skada av. Jag betalar och jag väljer.

När mina barn själva sen har en vilja vad de vill ha på sig så kommer dom själva få välja detta. De kanske kommer ha en helt annan smak än mig och det får jag respektera. Men än så länge är det jag som väljer och då kommer jag att köpa det jag tycker är sött. Och jag tycker inte neutralt är lika fint. Det är min åsikt. Vissa är helt tvärtom. Känner en tjej som vägrar klä sina döttrar i rosa. Det är hennes val. Jag lägger mig inte i det och tänker själv inte anpassa mig efter en grupp människor som tycker jag är konstig i min syn på färger på kläder. Jag kommer fortsätta köpa det jag tycker om. :) för det är ju bara såååååå roligt. :D

Längtan infinner sig allt mer och mer.

Allt eftersom magen växer och jag känner bebisen röra sig och sparka rejäla sparkar hela tiden börjar ja sakta inse vad som komma skall. Att vi faktiskt på riktigt ska ha ett barn till. Vi har skapat ytterligare en person i denna värld. Molly ska få ett syskon. En person som alltid kommer finnas i hennes liv pga att de har minst en sak gemensamt. Sina föräldrar.

Jag börjar nu längta mer och mer efter att få träffa denna otroliga lilla människa utanför magen. Att få titta in i hans ögon. Smeka hans kind. Känna lukten av bebis och bara hålla det lilla knytet så tätt intill. Det ska bli fantastiskt.

Har varit så mycket jobbiga och sorgliga saker som tagit kraft från mig på sistone och det har nog förtagit mycket av dessa känslor. Men nu börjar allt närma sig och då väcks de till liv trots all orättvisa som finns i världen. Jag försöker fokusera på de bra delarna av livet. Det hemska finns där ändå. Det kommer man tyvärr inte ifrån, men ingen blir ju lyckligare av att lägga all sin kraft där. Jag jobbar på det!!

Kön och första kläder

Jag kommer kalla bebisen för han på bloggen även om jag inte vet. Jag hatar nämligen att kalla mitt barn för ett ting. Den. En sak. Nä. Jag är säker på att det är en pojke så jag säger han. Oj vad förvånad jag blir om det skulle vara en flicka som kommer ur mig. Chockskadad. Haha. Dock precis lika glad oavsett. Jag älskar redan den lilla parveln. Tänk om jag skulle ha fel.

Jag vågade inte köpa blå kläder. Vill ju helst ha blått på pojke och rosa på flicka. Vet vad många av er tycker om det men den diskussionen tänker jag inte ha här. Jag vill ha det så. Det fick bli gröna kläder till bebis. De där första som man klär på när bebisen är född. Jag vill inte ta Mollys gamla för det är speciellt med de allra första. Detta barnet ska ha sina egna.

För övrigt så kommer jag handla kläder i början av maj som håller öppet köp. En pojkpåse och en flickpåse. En av dom lämnar vi tillbaka när bebisen kommit. Den andra behåller vi och slänger i tvättmaskinen så fort vi kommit hem. :)

Sömnlösheten

Gah denna sömnlöshet. Den gör mig galen. Idag är det iaf lördag och jag tänker nog försöka somna om sen och ta lite sovmorgon. Andreas kan gå upp med Molly. Varför blir jag sån här när jag är gravid? Trött men tappar liksom förmågan att somna.

Veckans tips

Bli inte magsjuk när du är gravid med en enkilosbebis i magen. Riktigt obehagligt när bebis rör på sig och trycker på magen inifrån. Blä. Kräktes dock bara en gång igårkväll men mådde illa hela dagen. Idag mår jag mycket bättre. Solen skiner, fåglarna kvittrar och vårkänslor vaknar till liv. Andreas kör saker till huset nu så jag och Molly är ensamma hemma. Jag kan inte smitta henne eftersom det var hon som smittade mig först.

Magsjuka

Jag tror vi har åkt dit. Molly har kräkts två gånger på morgonen. Rätt rejält med. Hon som aldrig spryr. Så nu sitter jag själv och känner efter. Mår jag illa? Fy vad magsjuka är hemskt. Jag som dessutom har jävligt ont i halsen. Som om det inte skulle räcka.

Mammafika

Idag har vi varit på mammafika med familjelivstråden (2010). Kim hade fikat hos sig och vi var jättemånga. Alltid trevligt att se alla och Molly gillar alla bebisar. Kul att vi fortfarande ses. Får se hur länge det kommer hålla i sig. Folk kommer väl börja jobba snart.

Efter det åkte jag och Marie ner på stan. Molly har sovit typ en halvtimme idag så jag håller henne igång nu så hon inte ska somna. Om en timme kan hon få sova.

Januari

Då har vi överlevt den långa hemska januari. Februari är något kortare och mars är en vårmånad. Hoppas bara våren kommer tidigt i år. Jag vill inte ha en repris på förra året. Nä ge oss vår nu. Längtar som bara den till april då våren har kommit på riktigt och vi har flyttat till huset. Ska bli så skönt!

Dagisplats

Nu har vi ändrat vår dagisansökan. Eftersom vi ska flytta till Hovshaga så vill vi ju ha dagois där och inte i Sandsbro. Vi sökte i första hand på Gullvivan. Är en bit från vart vi bort, men har hört att det är väldigt bra och dom lagar all mat på plats från grunden. Jag tycker det känns viktigt. I andra hand har vi satt Villekulla. Många som tycker det är bra också och det ligger rätt nära oss. Som tredje val tog vi Bonnagården. Det är ett dagis på 4H-gården. Dom ar hand om djuren och så. Känns som ett mysigt dagis, men kanske lite flummigt? Men dessa var alltså våra val. Får se vart hon hamnar.

Hopp hopp

Det bästa Molly vet är att busa i vår säng. Hon hoppar, rullar
och busar runt så hon blir alldeles anfådd. Tyvärr så är hon extremt oförsiktig och det leder till en hel del olyckor. Idag ramlade hon och slog sönder läppen. Jag fick panik (efter hennes tandtjafs som varit) och ringde tandläkarn så vi ska dit imorrn. Tyvärr missar jag då träffen med familjelivstjejerna i 2011-tråden, men men.

Ibland straffar det sig att vara duktig

Igår tog jag en promenad ner till stan. Molly skulle på sitt tredje tandläkarbesök på 3 veckor. Promenaden gick fint och Molly var så duktig hos tandläkarn. För det fick hon en linjal :P Allt ser väldigt bra ut i munnen iaf. Hoppas inte permanenta tänderna tagit skada av hennes fall på trettondagsafton.

Idag har jag så ont i fogarna och ibland känns det som allt runt rumpan/blygdbenet bara låser sig. Straffet för den 70 minuter långa prommisen till stan igår. Så här var det inte förra graviditeten förrän typ veckorna innan förlossningen möjligtvis. Men visst, denna gång har ju kroppen varit med förr.

Fotobok

Äntligen! Vår fotobok från 2010 på 96 sidor innehållande drygt 500 bilder är äntligen färdigarbetad i datorn. Nu är den inskickad för tryckning. Tar väl en tre veckor tills vi fått den. Längtar. Alltid lika kul. :)

Exempel på ett uppslag i vår bok. Detta var i mars. Min syster som har tagit bilderna.

Magen vecka 25

Nu är jag i slutet av vecka 25. Magen växer sig större och större. Bebisen väljer att allt för ofta sparka på blåsan. Kan han/hon inte sparka uppåt istället. Är ju så mysigt att känna. Neråtsparkarna är inte mysiga!

Åh nej

Jag vill ju ha vår. Så trött på vintern. Kan vi inte få en mild sådan efter förra årets bedrifter?

Ny klocka

Jetset var självklart inte med på rean så det fick bli en kopia. :P Men tycker den var fin med. Tänkte först rosa men det är lättare med en vit när man ska matcha till kläderna ju. Dessutom hade de rosa inga stenar. :P

Gävle

Denna vecka spenderar jag i Gävle. Andreas var snäll nog att köra hit så vi kom i lördagskväll sen åkte han hem igår morse igen. Jobbigt att köra 120 mil på 2 dagar men omtänksamt av honom. Kände att jag behövde åka hit nu och spendera lite tid med mamma. Vi kommer inte göra något speciellt. Blir bara att vara här och umgås och hjälpa till lite. Tänkte dock ta en snabb runda på stan och kolla på ur&penn som säger sig ha 50% i hela butiken. Jag vill ju ha en jetsetklocka. Dom är säkert undanplockade inför denna kampanjen. :P

Så det blir en lugn vecka. I helgen är jag i Örebro så får Molly leka med sina kusiner och dela upp hemresan lite. Andreas träffar jag först på söndag. Saknar honom redan men det är väl bra att sakna lite ibland med. :)

Promenad in till stan

Blev en promenad till stan från fikat idag. Höll på att gå lite fram och tillbaka men tillslut hittade jag ner till sjön och gick längs med den till stan. Halt som sjutton var det. Höll på att halka fem gånger. Hade det inte varit för barnvagnen så hade jag nog legat på backen minst tre av dom gångerna. Snorhalt. Kommit massa snö inatt med. Fint när allt är vitt även om jag helst skulle slippa och få vår!

Familjelivsfika

Idag har jag och Molly varit på fika med 2010 tråden från familjeliv. Jag klämde ju mig in i den när jag var gravid med Molly eftersom hon lika gärna kunnat komma i början av 2010. :)

Jättekul att vi fortfarande ses. Idag var det 12 mammor som kom och 13 barn, varav Molly är äldst. Dom yngsta idag var födda i somras.

Det är en riktigt bra grupp med människor tycker jag. Alla är så trevliga och snälla och det är lätt att umgås. Jag hoppas 2011 också blir en bra grupp med mammor. Vi har ju inte setts ännu.

Fick reda på att en av tjejerna ska flytta till gatan bredvid där vi ska bo. Hon ska också vara hemma i sommar och det känns jättekul att ha någon som bor mindre än 100 meter bort. Så lätt att umgås då. Hon är supergullig så glad blev jag. :)

Molly älskade att leka med bebisarna. Hon har ju blivit mycket mer försiktig än innan men kan fortfarande vara lite hårdhänt. Hon blir bara så exalterad. Gulligt att hon tycker så mycket om andra ändå. Hoppas det blir lika när hon får ett syskon. :)

Vikt

Konstigt nog har jag ännu inte gått upp i vikt sen jag blev gravid. Jag ligger fortfarande på -1 kg. Men visst är det skönt att man efter mer än halva graviditeten iaf har en rätt bra utgångspunkt till efteråt när man ska jobba bort allt. Jag antar att det är för att det är viss skillnad denna gång från sist. Förra gången kunde jag välja att ligga i soffan med en godispåse. Nu får man inte sitta still längre stunder och med tanke på att Molly är en godisgris så kan jag aldrig ha något framme. Dvs man äter inte själv heller några mängder.

I morse när jag vägde mig stod vågen på 77,8. När vi kom hem från Turkiet och jag testade positivt vägde jag 79 kg. I somras drog jag ju igång med viktklubb och gick ner från 83,5 till 78,5. Magen och brösten är ju större nu än innan. Nåt måste ju ha blivit mindre. Men frågan är vad.

Man ska ju inte tänka så mycket på sin vikt när man är gravid men jag är orolig att bara för att jag klarat mig så bra hittills så kommer jag nu gå upp ett kg i veckan. Jaja det är bara att fortsätta äta mat och försöka hålla sig ifrån alla sötsaker.

Sömnlösheten har infunnit sig

Då är vi tillbaka i samma skit som under förra graviditeten. Att jag är så trött men det bara inte går att sova. Och när jag väl känner att det skulle gå så kan jag inte för jag har ju Molly att ta hand om. Stundvis känner jag mig alldeles darrig i kroppen för jag är sååå trött. Myrkrypningar i benen gör ju inte heller saken bättre nattetid. Inatt sov Andreas inne hos Molly lite grann. Men när kroppen bara vägrar sova är det inte till jättemycket hjälp. Ligger på mellan 4,5-6 timmar per natt. Men då har man även vakenperioder mitt i. Minns inte hur länge detta varade förra graviditeten förutom att man hade det sista perioden också. Bara att bita ihop antar jag. Men det är hemskt att vara så trött. Tortyr.

Lite till Molly och bebisen

Bebisen har fått sitt första egna plagg. En Puh body i storlek 50. Sjukt att man ska ha en sån liten igen. Jag börjar inse att Molly är ganska stor i jämförelse. :) Molly fick en klänning och en tshirt. Detta hittade jag på h&m. Nu handlar jag bara rea annars får det vänta lite. :)

Reafynd till mig

Var på stan igår och kikade in på Bikbok för att säga hej till Jonna. Då såg jag att de hade 4 för 99 kr på sina långa linnen på rean. Perfekt när man är gravid. Dom går ju ner över magen. Så såna blev det. :)