Jag känner mig riktigt peppad nu på att sätta igång att äta bra och skippa godiset. Eftersom jag vet att jag alltid faller tillbaka så känns det skönt att jag aldrig handlar nuförtiden. Det är Andreas som sköter den biten och han ska få restriktioner att inte köpa något till mig fast jag ber honom. :P Då amningen inte funkat och mjölken nu sinat så behöver jag ju inte ta hänsyn till det heller när det kommer till att dra ner på maten. Man ska ju inte banta när man ammar.
Angående amningen så känns det fortfarande som en känslig fråga. Tre av Andreas mostrar var här igår och dom frågade om jag ammade. Det känns som jag genast går i försvarsställning. Känns jobbigt att jag inte presterar i detta, men jag får helt enkelt acceptera det. När man pratar om detta med folk så är trots allt de allra flesta väldigt förstående och inte alls dömande. Tack för det alla!
Så om fyra dagar, no more sugar! Eftersom jag inte har den naturliga nedgången som andra får av amningen så får jag ju anstränga mig dubbelt så mycket. Men 16 kilo ska iallafall bort!
Jag tycker du har varit fantastiskt duktig! Att du orkat hålla på så länge som du gjort med såriga bröstvårtor... Jag hade lite ont igår och då kände jag att om det ska göra så här ont, så tänker jag inte fortsätta amma länge till...
SvaraRaderaNär jag arbetade på neo var alla lika tydliga - funkar ite amningen för modern så bryts hon snart ner. Bättre en bebis med ersättning (eller donerad mjölk för de allra minsta) än en helt slutkörd mamma.
Däremot så uppfattade jag det på BB som att de var några slags amningsfascister... De tjatade och tjatade om hur viktigt det var med amningen. Kändes som att man stod inför ett prestationslopp...
Stor kram