I förrgår när jag lagade mat så var det kyckling som skulle skäras. Jag har lite bacillskräck mot rå kyckling och ivrig som jag är att diska undan så tänkte jag att jag fixar det medans kycklingen steker i stekpannan. Gäller att jobba snabbt. Jag har skräbrädan och kniven i ena handen och diskborsten far med världens fart över dessa. Tror ni inte då att jag måste dra fingret mot kniven. Skär av mig en bit av tummen. Jag är glad att nageln liksom satte stopp för vidare avhyvling. Nu ligger dock huden som ett lock över. Naturens plåster. Det har gått två dygn och ser fortfarande inte så mycket bättre ut. Jag försöker hålla det torrt (dvs Andreas får sköta all disk, haha) och häller då och då på lite bakteriedödande. När sånt här händer så förbannar jag mig själv att jag skulle göra just så. Varför är man ibland så dum?
Jag måste nog jobba på min smärttröskel med. Den är låg. Hur ska jag klara att klämma ut en unge? :P
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar