Igår när vi kom hem så veckohandlade vi, sen åkte vi till Andreas föräldrar för att äta middag och gratta på Fars Dag. Svärmor vill absolut inte veta om det är en pojke eller flicka i magen. Vad det spelar för roll nu när alla ändå vet förstår jag inte, men det gäller att bita sig i tungan. Hon frågade om vi skulle skicka in bild till webbisar på smp.se på en gång när vi fått bebisen kommit. Då sa jag "Ja, eller det beror på hur hon ser ut." Det slank ur mig. Jag benämner ju vårt barn som Molly eller hon nuförtiden. Inte den liksom. Hon hörde nog inget för hon fortsatte säga att hon inget vill veta. Jag sa det till Andreas sen. Han hade inte tänkt på det. Frågan är om svärfar hörde det och nu vet vad som finns där inne.
Andreas tyckte att man kan ju bara säga så, men jag skulle ju aldrig säga "han" nu när jag vet att det är en hon. Resten av kvällen fick jag sitta och fokusera på att inte säga fel när jag pratade om Molly. Hur ska jag klara detta? Det kommer inte gå. Det hoppar ju bara ur munnen automatiskt. Inte att man måste säga "Det är en flicka", men när jag pratar om allt så blir det ju HON. Vår älskade dotter är ingen "den" längre! Ska jag undvika att träffa dem eller vad gör man liksom? Tycker inte om att anpassa mig på det här viset egentligen..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar